Jennie-Lie

Näst sista dagen på 2015 är här, det bästa året i mitt liv än sålänge. Det avslutar jag med en liten sammanställning av frågor som jag hittat hos Cissi Wallin.

 

2015 var året jag blev mamma, bodde på sjukhus i 6 veckor, rekordet innan var nog ett dygn och jag gifte mig med mitt livs kärlek.

 

Hela det här året klassas nog som en stor förändring, från att ha varit två (plus hund) i vår familj till att bli dubbelt så många människor, att behöva byta körkort eftersom mitt efternamn är fel (4 månader senare och jag har fortfarande inte tagit mig iväg för att fixa det),

Ja flera stycken, men en av mina absolut närmaste blev mamma i februari till hennes lilla Uma. Sån tur jag har som har kunnat fråga henne om allt.

 

 

Jag är så glad att jag kan svara nej på den här frågan, vill inte att någon ska dö. Kan inte alla bara leva? Sen vi fått barn så har jag tänkt mycket mer på döden och livet. Jag hoppas det dröjer många år innan någon nära går bort.

 

Bara Sverige, mådde illa till vecka 15 sen från vecka 20 med tvillingar får man inte flyga utan special tillstånd. Vi hade faktiskt funderat på att åka till Gran Canaria för att vara med på ett bröllop precis den veckan som Leia och Mattis föddes. För det "var ju länge kvar" innan de skulle komma i våra tankar, tur att vi stannade hemma!

 

Vårt hus, såklart! Jag hoppas iallafall att det blir det bästa köpet. Men om vi ska se till något som jag använt mig mycket av och som jag är riktigt nöjd med så är det vår vagn. Herregud vad jag älskar den, bästa vagnen som söver mina barn så gott på promenaderna, den glider fram så lätt och ger mig lite egen tid.

 

Dagen då Hampus friade, jag var så glad så jag trodde att jag skulle spricka. Vi hade såklart pratat om bröllop innan men det kändes en bit bort med troll, ekonomi som mammaledig och letande av hus. Så när han frågade om jag ville vara med han resten av livet, och gifta oss redan tre veckor senare så blev jag så genuint jätteglad och rörd.

Lite mer sömn skulle inte skada, kanske kunna ha barnvakt till trollen någon natt och få göra någonting en kväll bara jag och Hampus, med en skön sovmorgon dagen efter. Det lät magiskt!

 

Tränat, usch, jag känner mig lite förfallen i min kropp. Men det har inte funnit timmar på dygnet till att hinna träna, promenaderna har varit min räddning. Förhoppningsvis så kanske det kommer bli lite bättre till våren, våren gör mig alltid inspirerad till att träna. Samtidigt försöker jag inte ge mig för dåligt samvete, min kropp har byggt och fött två barn, som den nu tar hand om och bär på hela dagarna. Vill den sitta i soffan på kvällen, ja då får den det.

 

Jag som älskar serier har inte alls hunnit med så mycket sånt på senaste tiden, men höstens favorit var helt klart Homeland. Åhh så spännande det var fram till sista avsnittet.

 

 

Helt klart, Att föda. Jag hade börjar läsa den lite helgen innan trollen kom, på söndagen åkte vi in till förlossningen då jag tyckte att mina trosor var lite väl blöta hela tiden. De kunde inte se något men då fick jag en känsla av att något var pågång, så hem och sträckläste boken två gånger och tack och lov för de när de valde att titta ut på torsdagen. Jag hade läst om tvillingfödslar och kejsarsnitt så jag visste lite vad som väntade! LÄS DEN NI SOM SKA HA BARN!

 

Här hemma har Pentatonix spelats på hög volym, speciellt nu vid julen då deras julalbum är helt magiskt.

 

 

Oj, jobbet, jag jobbade bara fram till sista april. Fick fast anställning i februari så det var väl bra. Men annars så är jag just nu i tankar om vad jag vill syssla med i framtiden.

 

Det känns inte som det har hänt några större misstag i år, det kanske kommer bakslag nästa år? Men lite vardagliga misstag som att glömma inlägg i BHn när jag ammade och fick försöka dölja mjölkfläckar med någon tröja eller jacka, att glömma bort att fylla på blöjor i skötväskan eller stoppa ner termosen med varmvatten till ersättningen.

 

Glad, gladre, gladast har mitt år varit. Självklart blev det endel tårar och jobbiga dagar på sjukhuset men enda sen vi fick åka hem så har jag någon gång varje dag bara blivit överöst med glädje av alla runt omkring mig. Jag är så glad det här året.

 

Många tjatade om blöjor, oj vad blöjor det skulle gå åt, och vad de skulle bli dyrt. Men helt ärligt så känns den kostnaden inte alls så farlig. Jag tror vi köper kanske 4 paket blöjor i månaden, och ofta finns det kuponger eller erbjudanden då vi passar på. Men något som kostar skjortan är ersättning, och då ersättning till två? HJÄLP vad de kostar, en burk betalar vi 99kronor för, och det går åt ca 2-3 burkar i veckan, räkna ut den månadskostnaden ni.

 

Två friska barn som är glada mest hela dagarna.

 

Barn som sover hela nätterna, men vi jobbar på det.

 

 

Bästa födelsedagen någonsin, blev överraskad av alla mina närmaste vänner med möhippa/födelsedagsfirande. Underklädes shopping, dans, spa, middag var bara några av alla punkter. Ni kan läsa om den dagen här.

Nej, det här året kommer bli svårt att toppa framöver. 2015 har verkligen varit mitt år, ett år som jag alltid kommer att komma ihåg med glädje och massa massa massa kärlek.

 

 

Åh mina fina vänner i Stockholm som jag inte alls träffat lika mycket. Helena och Carro, mina gullisar! Men vi pratar ofta med varandra i telefon, små sms och bilder. Men snart åker vi ner till dem.

 

Självklart är de bästa nya människorna i mitt liv Leia och Mattis, det är så spännande att få lära känna dem mer och mer för varje dag. Och se de bli två helt egna små människor. Men sen finns det två människor som vi börjar umgås med igen sen vi flyttade upp. Emelie och Sebastian med deras två pojkar. Jag och Emelie jobbade tillsammans på make up store i Stockholm, och nu har både de och vi hittat till Östersund. Fantastiskt roligt!

 

 

Mig själv och Hampus, satan i gatan vilket jäkla superpar vi är. Självklart har vi också sämre dagar som alla andra, men efter det här året är vi nog tajtare och mer kär än någonsin. Vi kompletterar varandra så himla bra, stöttar och hjälps åt med allt. Jag önskar att alla fick ha en partner som Hampus, som aldrig får en att känna sig ensam i det här med barnen. Det gör att jag kan tänka mig vara mamma tusen gånger till.

Mycket ska bli annorlunda, jag satsar på ett lugnt år. Inga graviditeter, inga sjukhusdagar (HOPPAS), en flytt till huset där vi sen påriktigt ska slå oss till ro för en bra tid framöver. Mitt ledord för nästa år ska vara NJUT!

 

Tack 2015 för att du varit så fantastiskt bra, jag kommer sakna många delar men se tillbaka på allt med enorm glädje och lycka!