Jennie-Lie

En månad till, två månader kvar till två årskalas. Jag njuter av tiden som är just nu, för många dagar så är de faktiskt helt fantastiska. Syskonkärleken finns redan där, de. kan slåss ena sekunden och nästa sekund så tröstar de varandra. Och ibland vill de absolut inte ha tröst av mamma och pappa, utan bara varandra

 

Jag tycker att mammigheten har lugnat sig lite grann, iallafall på dagarna när hon är vaken. På nätterna kryper hon över allt som är ivägen (läs Mattis och pappan) för att komma och lägga sig på mig. Fortfarande så sover hon riktigt bra, och det är mer sällan som hon faktiskt äter en flaska under natten, vilket vi är överlyckliga över. Att slippa bli avbruten mitt i sömnen är fantastiskt för energin. 

 

Jag håller på att kika på sommarkläder till henne nu när vi ska utomlands, och jag tror att jag kommer köpa mycket i 80/86. Hon är ju över 81 cm lång nu, men fortfarande lite tunn så byxor blir ofta för stor i midjan om det är 86.

 

Leia gillar att trycka på knappar, saker som låter eller gå runt med nycklar och försöka låsa upp allt. Men framför allt så har hon hittat ett nytt intresse, att måla. Hon kan sitta och måla och måla hur länge som helst (läs en halvtimme) men för att vara henne så är det länge. Hon är så försiktig, sätter på och tar av korkarna själv, och sen håller hon i pennan och rör på handleden för att måla. Underbart att se!

 

Hon har även ett fantastiskt roligt minspel Leia, man ser direkt vilket humör hon är på. Hon kan se busig ut, glad ut även arg så hon sitter och rynkar sina små ögonbryn, eller som på bilden nedan lite fundersam ut.

 

Mattis har däremot blivit lite mer mammig, när han är vaken. På mornarna om jag inte går med dem hemifrån när Hampus har lämningarna så blir han så ledsen, jag tror också att det varit mycket för att han är trött. Trött efter förkylningar, sommartid och full fart på vardagar och helger.

 

Hans mage har krånglat till och från sen han föddes, i början hade vi ett väldigt stå med hans mage kommer jag ihåg. Men nu har det blivit värre igen, så vi har kontaktat BVC för att få prata med en läkare om att eventuellt göra en utredning av magen. Oftast så besvärar det inte honom, men att skicka honom på förskolan när han är lös i magen är alltid svårt, fast det är mer normalt än onormalt just nu.

 

Om man säger åt Mattis när han gör något som man inte vill, t.ex tömmer ut flingor på hela golvet, så kollar han på en med sina stora gröna ögon, sen kommer underläppen darrandes och sen krokodiltårarna. Hjärtat går sönder, men några sekunder senare så hittar han på nästa hyss istället.

 

Däremot så gillar han att kolla på Netflix, Shrekfilmerna är favoriter just nu. Vi funderar även på om han kan ha någon form av nattskräck, då han vaknar och blir tokledsen någon kväll i veckan. Otröstlig, spänner sig som en båge och vi får gå uppe och prata med han tills han vaknar till, och oftast så får han ligga och titta på telefonen en sväng för att lugna ner sig ordentligt innan vi tillslut kan försöka somna om igen.