Magiska dag

Vilken fantastisk födelsedag trollen fick igår. Vi lyckades få helt ok väder, det pendlade från sommarvärme till nästan regn under hela tiden så man fick ta på och av kläder ofta, men ute var vi. Helt fantastiskt, barnen lekte på med alla gäster. Gungade, åkte rutschkana, klappade på alla hundar som var med och fick i sig lite frukt och glass mellan varven.
Förberedelserna med att hänga ut ballonger var underhållande för Leia och Mattis.
 
Vi valde att inte servera några kakor och tårtor igår, Leia har nämligen de två senaste kalasen vi varit på ätit så mycket att hon kräks. Därför valde vi barnens favoriter just nu, korv och glass. En bra korvbuffé med grillade korvar, massa olika tillbehör och sallad. Och till efterrätt alla deras favoritfrukter, jordgubbar, vindruvor, banan och glass till det. Så himla gott och det fanns något för alla att äta.
 
Världens bästa små tvååringar med några av presenterna som de fick.
 
Sen blev de som vanligt så bortskämda med presenter, leksaker, duplo, kläder, en gunghäst, ett bort, pussel ja så mycket roliga saker. Så igår kväll när vi skulle gå och lägga oss så fick vi lyfta barnen från vardagsrummet med alla leksaker.
 
Lugna ligan.
 
Efter kalaset så blev det en lugn kväll, av oss fick barnen dela lite leksaker och pyssel, men sen köpte vi faktsikt en apple tv. Vi har tidigare kopplat in datorn i tvn, men nu är barnen där och pillar så det som de kollar på pausas eller stängs av och de blir irriterade. Nu finns det inget att pilla på, och de kan kolla på sina favoriter på tvn (Okej mamman och pappan lånar den också). Så vi kikade på Ice Age tillsammans innan middagen.
 
Tack alla som gjorde vår dag helt fantastisk, ser verkligen framemot att få följa med trollen utveckling år efter år.

Mina älskade små snart tvååringar

Jag och Hampus satt nyss och pratade, pratade om hur två år har gått så fort. Att minnena från förlossningen ch sjukhustiden känns som om det vore igår. Samtidigt som det känns som en livstid sen det bara var jag och Hampus. Hur det idag är så självklart med Leia och Mattis i våra liv, och hur vi varje dag hittar på nya saker och utvecklas tillsammans med dem. Vad gjorde vi förut?
 
Imorgon har det alltså gått ett år till sen vi vaknade av att vattnet gick, som vi i chock fick våra barn till världen 10 veckor för tidigt. Trots allt som känns tungt och jobbigt med sjukhustiden så är själva förlossningen någonting som jag minns med lycka, jag tycker fortfarande det blev världens bästa förlossning. Pirret när vi rullades ner i operationssalen, fnisset när Hampus fick på sig operationskläder och tårarna som sprutade okontrollerat när vi för första gången hörde våra barn skrika.
 
Förra födelsedagen!
 
På ett år har det hänt så otroligt mycket! Förra året så var det två stycken troll hemma som ville upp och gå, men som inte fått till det själv. Enligt mig en riktigt jobbig period då de inte alls var nöjda på golvet, utan skulle bara hålla i händerna för att gå upp och gå, att då vara ensam föräldraledig gjorde ofta att man kände sig otillräcklig. Men sen löste det sig när Mattis började traska på själv, och någon månad senare så var det Leias tur. Nu hoppar, dansar, snurrar och springer de genom hela dagarna. Vi får verkligen hänga med på roliga äventyr och lekar här hemma.
Att hålla i två små älsklingar som försökte lära sig gå var inte det lättaste!
 
De första orden har börjat ploppa fram, och även om inte orden är på plats så pratar ni med oss hela dagarna. Ni berättar spännande saker, saker som varit roliga eller kanske lite jobbiga. Vi har varit på vår första utlandssemester tillsammans, och jag lovar att jag ska försöka visa er så mycket jag kan av världen. Lyckan i era ögon över att få bada varje dag, äta glass och leka i solen värmde mitt hjärta.
Semesterfirarna på Mallis!
 
Mitt i det här året så har vi också vågat lämna ifrån oss barnen för att samla energi till oss, till Jennie-Lie och Hampus. Vi har testats genom sömnbrist, hungernöd och sjukdomar, en sak som är säker är att jag älskar min Hampus. Och tid tillsammans ÄR viktigt för oss mitt i vardagskaoset som rullar på hemma. 
Älskar den här mannen precis så töntigt mycket som jag ser ut att göra på den här bilden!
 
Men framför allt har det här året visat mig hur mycket kärlek som faktiskt ryms i deras små kroppar. När de kommer och kryper upp i famnen och bara vill vara nära. När någon annan är ledsen och de är där och tröstar och kramar. Eller när man efter en dag på jobbet blir omkull vält av kramar och pussar på förskolan. Ja jag har inte mött någon innan mina barn som har visat mig hur ren kärleken kan vara. Det finns inte en gnutta ont i dessa själar, och jag ser det som våran uppgift att behålla det så.
 
Tacksam över att få vakna upp med mina kärlekar varje morgon.
 
Nu ska jag ta och krypa ner mellan er i sängen, snusa er i håret och ligga nära nära. För om åren går så här fort så är snart de dagarna förbi. Så jag njuter, varje dag, varje sekund, varje äventyr fastnar i mitt hjärta, jag älskar er!
 

Bästa vänner

Leia och Mattis är verkligen så fina med varandra, om Mattis är ledsen så hämtar Leia nappen, om Leia ramlar så kommer Mattis och vill lyfta upp henne. Oftast är de också bra på att dela med sig till den andra, om de tillexempel får en frukt så tar de alltid med en extra och ger till den andra.
 
Eller så smakar de av varandras glassar. Sen är det inte alltid en dans på rosor, ena sekunden kan de gosa, leka och busa. Nästa sekund så bråkar de, drar varandra i håret eller knuffas. Vi säger alltid åt dem att man inte får göra illa den andra, men sen lägger vi mer energi på att trösta den som är ledsen än att skälla ut den som gjort något dumt. De känns som att de är för små för att förstå sig på en utskällning, och oftast gör de sånna saker i ren frustruation över att inte kunna uttrycka sig på annat sätt.
 
Jag tycker också det har blivit bättre sen de började på förskolan. Vi vet att Leia har en lite större tjej som tar hand om henne, och Mattis har en lite äldre kille som gärna leker med han. Då har de fått mer energi till varandra om kvällarna. I eftermiddag ska vi på utvecklingssamtal på förskolan, det blir spännande att se vad de säger.