Saknar skruttarna
Vi har lämnat barnen i stugan med mormor och morfar. De får några sommarlovsdagar där! Nattningen hade gått okej, men Mattis hade varit ledsen och frågat efter mamma. Sånt gör ju att hjärtat går sönder! Vet att de har de hur bra som helst, och imorgon när de vaknar kommer de vara glada. Men jag tycker faktiskt att det blir jobbigare och jobbigare att lämna dem, ju mer medvetna de blir.
Jag är så lycklig som får vara deras mamma, och älskar att få se alla deras framsteg i livet. Tänk att jag snart ska få se dem som storasyskon, den känslan!
Nu ska vi iallafall jobba, börja riva på huset och om någon dag är de hemma igen. Jag ska dessutom faktiskt försöka njuta av att ha lite egen tid, trots att saknaden ibland tar över!